Tandköttsinflammation och tandlossning – symtom, orsaker och behandling

Friskt tandkött är ljusrosa, fast och blöder inte. Ändå tror många att lite blod i handfatet efter tandborstningen är normalt. Det är det inte. Blödande tandkött är kroppens signal om att bakterier har fått ligga kvar för länge längs tandköttskanten. Den goda nyheten är att problemet i de flesta fall går att vända. Den dåliga är att tandlossning, nästa steg i samma sjukdomsförlopp, är en av de vanligaste orsakerna till att vuxna förlorar tänder. Här förklarar vi skillnaden, vad du själv kan göra och hur behandlingen går till.

Vad är tandköttsinflammation?

I munnen finns hundratals bakteriearter. De bildar hela tiden en klibbig beläggning på tänderna som kallas plack. Om placket inte avlägsnas reagerar tandköttet med inflammation inom några dagar. Tandköttet blir rött, svullet och blöder lätt vid borstning eller när du använder tandtråd. Detta är gingivit.

Plack som får sitta kvar förkalkas av salivens mineraler och blir tandsten. Tandsten har en skrovlig yta där nytt plack lätt fäster, och den går inte att borsta bort hemma. Den behöver tas bort av tandhygienist eller tandläkare.

Gingivit är helt reversibel. När tänderna hålls rena läker tandköttet ut utan bestående skador.

Från gingivit till tandlossning

Hos en del personer sprider sig inflammationen nedåt längs tandroten. Kroppens eget immunförsvar börjar då bryta ned de fibrer och det käkben som håller tanden på plats. Mellan tanden och tandköttet bildas en fördjupad tandköttsficka där bakterierna trivs ännu bättre, skyddade från tandborsten. Detta är parodontit, i dagligt tal tandlossning.

Skillnaden mot gingivit är avgörande: det fäste som gått förlorat växer i regel inte tillbaka. Sjukdomen kan däremot stoppas, och ju tidigare den upptäcks, desto mer av fästet finns kvar att bevara.

Tandlossning är vanligt. Uppskattningsvis har omkring fyra av tio vuxna någon grad av parodontit, och ungefär var tionde har en allvarlig form.

Symtom att vara uppmärksam på

• Tandköttet blöder när du borstar eller gör rent mellan tänderna.
• Rött, svullet eller ömt tandkött.
• Dålig andedräkt eller dålig smak i munnen som inte går över.
• Tandköttet drar sig tillbaka så att tänderna ser längre ut.
• Tänder som känns lösa, flyttar sig eller får nya mellanrum.
• Bettet känns annorlunda när du biter ihop.

Observera att tandlossning ofta utvecklas utan smärta. Hos rökare kan dessutom tandköttet se friskt ut och blöda mindre, eftersom nikotinet drar ihop blodkärlen och döljer inflammationen.

Vem löper störst risk?

Bakteriebeläggning är en förutsättning för sjukdomen, men alla med plack får inte tandlossning. Flera faktorer påverkar hur känslig du är:

• Rökning är den starkaste påverkbara riskfaktorn. Rökare drabbas oftare, får snabbare förlopp och svarar sämre på behandling.
• Diabetes ökar risken, särskilt om blodsockret är dåligt reglerat. Sambandet går åt båda håll: obehandlad tandlossning kan göra blodsockret svårare att kontrollera.
• Ärftlighet. Har dina föräldrar eller syskon förlorat tänder i tandlossning är din egen risk förhöjd.
• Muntorrhet, ofta orsakad av läkemedel, minskar salivens skyddande effekt.
• Hormonella förändringar. Under graviditet reagerar tandköttet kraftigare på plack, vilket kan ge så kallad graviditetsgingivit.
• Långvarig stress påverkar immunförsvaret och ofta också munhygienvanorna.

Forskning visar också på samband mellan parodontit och hjärt-kärlsjukdom. Exakt hur sambandet ser ut är inte klarlagt, men det är ytterligare ett skäl att ta inflammation i munnen på allvar.

Så ställs diagnosen

Vid undersökningen mäter tandläkaren eller tandhygienisten djupet på tandköttsfickorna med en tunn, graderad sond. Friska fickor är ungefär en till tre millimeter djupa. Fickor på fyra millimeter eller mer som blöder vid sondering tyder på sjukdom. Röntgenbilder visar hur mycket käkben som finns kvar runt varje tand. Tillsammans ger mätningarna en bild av hur långt sjukdomen har gått och vilka tänder som behöver behandlas.

Behandling steg för steg

1. Information och munhygien

Behandlingen börjar alltid hemma hos dig. Du får en individuell genomgång av hur du gör rent just dina tänder, vilka hjälpmedel som passar och var du behöver lägga extra tid. Utan god daglig rengöring ger ingen behandling på kliniken ett varaktigt resultat.

2. Professionell rengöring

Tandhygienisten avlägsnar plack och tandsten både ovanför och under tandköttskanten med ultraljud och handinstrument. Rotytorna görs rena och släta så att tandköttet kan läka in mot tanden igen. Vid djupa fickor görs behandlingen med lokalbedövning och delas ofta upp på flera besök.

3. Utvärdering

Efter några veckor mäts fickorna på nytt. I de flesta fall har de blivit grundare och blödningen har minskat. Kvarstår djupa fickor kan ytterligare rengöring eller ett mindre kirurgiskt ingrepp behövas för att komma åt beläggningar långt ned på roten.

4. Stödbehandling

Parodontit är en kronisk sjukdom som kräver livslång uppföljning. Beroende på hur stabil situationen är kallas du till kontroll och rengöring med tre till tolv månaders mellanrum. Den regelbundna stödbehandlingen är det som på sikt avgör om tänderna kan behållas.

Så förebygger du tandköttsproblem hemma

• Borsta två gånger om dagen i två minuter med fluortandkräm. Vinkla borsten mot tandköttskanten och arbeta med små rörelser. En eltandborste gör det lättare att få rent.
• Gör rent mellan tänderna varje dag. Tandborsten når inte mellanrummen, där inflammationen oftast börjar. Mellanrumsborstar i rätt storlek är mest effektiva där det finns plats, och tandtråd används där tänderna står tätt.
• Fortsätt även om det blöder. Blödningen beror på inflammationen, inte på att du skadar tandköttet. När du gör rent noggrant varje dag brukar blödningen avta inom en till två veckor.
• Sluta röka. Redan efter några månader förbättras tandköttets läkningsförmåga.
• Gå regelbundet på undersökning och till tandhygienist. Läs mer om förebyggande tandvård hos oss.

Vanliga frågor om tandkött och tandlossning

Är det farligt att tandköttet blöder?

Det är inte akut, men det är ett tecken på inflammation som bör åtgärdas. Om blödningen inte har minskat efter två veckor med noggrann rengöring bör du boka en undersökning.

Kan tandlossning botas?

Sjukdomen kan stoppas och hållas under kontroll, men förlorat fäste kommer normalt inte tillbaka. Därför är tidig upptäckt så viktig.

Smittar tandlossning?

Bakterierna kan överföras via saliv, men om sjukdomen utvecklas beror främst på individens känslighet och munhygien.

Hjälper munskölj?

Munskölj kan vara ett komplement under en kortare period, men ersätter aldrig mekanisk rengöring med tandborste och mellanrumsborste. Klorhexidin bör bara användas en begränsad tid efter rekommendation från tandvården.

Kan jag få implantat om jag har haft tandlossning?

Ja, men sjukdomen måste vara behandlad och under kontroll först. Läs mer i vår guide om tandimplantat.